Har du någonsin tänkt på att värme kan vara lika viktig som el när det gäller att balansera vårt energisystem? I takt med att fler sol- och vindkraftverk kopplas in på elnätet, ökar behovet av flexibla lösningar. En teknik som får allt mer uppmärksamhet är termiska energilager. De kan avlasta elnätet, bidra till frekvenshållning och skapa nya intäktsmöjligheter för både företag och energibolag.
Vad är ett termiskt energilager?
Ett termiskt energilager lagrar energi i form av värme eller kyla. Tekniken kan använda material som vatten, smält salt eller sten för att lagra stora mängder energi under längre tid. Till skillnad från batterier, som omvandlar och lagrar elektricitet, hanterar termiska lager värmeenergi direkt. Därför kan de vara billigare, mer hållbara och enklare att skala upp.
Dessutom kan de integreras i fjärrvärmesystem eller industriella processer, vilket gör att de bidrar till både energiförsörjning och stödtjänster. Till exempel kan en fjärrvärmeanläggning lagra överskottsel som värme under timmar med låg efterfrågan och sedan frigöra elkapacitet när behovet ökar.
Hur fungerar termiska energilager som stödtjänst?
För att förstå deras roll som stödtjänst behöver vi se hur de samspelar med elnätet. När elproduktionen från förnybara källor ökar kraftigt, kan det leda till överskott och sjunkande priser. Istället för att spilla denna el, kan termiska energilager använda den för att värma vatten eller andra material. På så sätt frigörs elnätet från överbelastning.
Å andra sidan, vid hög belastning, kan anläggningar med termiskt lager minska sin elförbrukning genom att använda den lagrade värmen. Detta fungerar som en form av efterfrågeflexibilitet, vilket hjälper till att hålla nätets frekvens stabil och undvika dyra toppar i produktionen.
Fördelar jämfört med batterilager
Batterier är idag den vanligaste tekniken för energilagring i stödtjänster, men termiska lager erbjuder flera unika fördelar:
- Längre lagringstid – vissa system kan lagra energi i dagar eller till och med veckor.
- Låg miljöpåverkan – de använder ofta enkla, naturliga material utan sällsynta jordartsmetaller.
- Kostnadseffektivitet – särskilt i storskaliga installationer för fjärrvärme och industri.
- Dubbel nytta – de kan både stabilisera elnätet och leverera värme eller kyla till lokala system.
Det betyder att termiska energilager kan komplettera batterier, snarare än ersätta dem, och därmed skapa en mer robust energimix.
Framtida tillämpningar och marknadspotential
Marknaden för termiska energilager växer snabbt, särskilt i länder med välutbyggda fjärrvärmenät som Sverige, Danmark och Finland. Tekniken kan spela en viktig roll i virtuella kraftverk genom att integreras i system som styrs centralt och optimerar energiflöden i realtid.
Dessutom kan kombinationen av termiska lager och förnybar elproduktion göra det möjligt att utnyttja överskottsel från sol och vind under längre perioder. Forskning pågår även kring innovativa material som kan lagra värme vid ännu högre temperaturer, vilket öppnar dörren för fler industriella användningsområden.
Enligt internationella analyser, bland annat från IEA, kan termiska energilager bli en av de mest kostnadseffektiva formerna av energilagring i storskaliga system till 2040.
Utmaningar att övervinna
Trots potentialen finns det hinder att hantera. Investeringskostnaderna kan vara höga initialt, särskilt för avancerade högtemperatursystem. Dessutom krävs anpassning av regelverk och marknadsmodeller så att dessa lager kan delta fullt ut på stödtjänstmarknaden.
Tekniken behöver också ökad kännedom bland energibolag och industriföretag. Här kan samarbete mellan teknikutvecklare, kommuner och energimarknadsaktörer spela en avgörande roll.
Slutligen är integrationen med befintliga el- och värmesystem en teknisk utmaning som måste lösas genom standardisering och smart styrning.
En strategisk pusselbit i energiomställningen
Termiska energilager erbjuder en flexibel och hållbar lösning som kan stärka både elnätet och värmesystemen. De kan bidra till att minska beroendet av fossila bränslen, sänka kostnaderna för energiförsörjning och ge nya möjligheter för företag att delta på stödtjänstmarknaden.
När elnätet blir mer komplext, med varierande produktion och högre krav på balans, behövs lösningar som kan hantera både kortsiktiga och långsiktiga svängningar. Termiska energilager fyller en unik roll i detta ekosystem och kan, med rätt incitament och investeringar, bli en av nyckelkomponenterna i framtidens energisystem.