Efterfrågeflexibilitet som stödtjänst

Det svenska elsystemet genomgår en snabb förändring. När både elbilar, värmepumpar och solceller blir allt vanligare ökar kraven på flexibilitet. Här spelar efterfrågeflexibilitet som stödtjänst en central roll. I stället för att bara fokusera på elproduktion kan även elanvändningen bidra till balans i nätet.

Vad innebär efterfrågeflexibilitet?

Efterfrågeflexibilitet betyder att elanvändare anpassar sin konsumtion efter tillgången på el. Om nätet är hårt belastat kan exempelvis en industri pausa delar av sin produktion under en timme. På samma sätt kan hushåll flytta tvätt eller elbilsladdning till perioder med lägre efterfrågan.

Det unika är att denna flexibilitet sker på användarsidan. Därmed kan vi se elanvändaren som en aktiv aktör i stället för en passiv mottagare.

Efterfrågeflexibilitet som stödtjänst

För att hålla frekvensen i elnätet nära 50 Hz behövs snabba resurser. Här kan efterfrågeflexibilitet fungera som stödtjänst. När lasten i nätet plötsligt ökar kan aggregerade användare minska sin konsumtion och därmed stabilisera systemet.

Denna lösning är särskilt värdefull när stora mängder variabel förnybar energi kopplas in. Vind och sol ger nämligen inte samma stabilitet som vatten- eller kärnkraft. Därför blir förbrukningsflexibilitet en effektiv resurs.

Ekonomiska möjligheter för användare

Genom att delta i stödtjänstmarknader kan företag och hushåll få ersättning för sin flexibilitet. I dag finns flera marknader där aktörer kan anmäla sin kapacitet, exempelvis frekvenshållning eller effektreserv.

Dessutom kan smarta styrsystem automatisera processen. Med hjälp av AI och digitala plattformar kan elanvändningen styras i realtid. På så sätt minimeras påverkan på vardagen, samtidigt som inkomsten från stödtjänster blir märkbar.

Framtidens roll i energisystemet

Efterfrågeflexibilitet förväntas växa snabbt. EU pekar ut resursen som en nyckel i energiomställningen, och i Sverige pågår pilotprojekt där bostadsområden och industrier deltar. Ju fler aktörer som engagerar sig, desto stabilare och mer kostnadseffektivt blir elnätet.

Med denna utveckling kan elanvändaren bli en lika viktig resurs som själva kraftproduktionen. På sikt innebär det lägre kostnader, minskad klimatpåverkan och en tryggare elförsörjning.