Många industriföretag, sjukhus och datacenter har kraftfulla reservaggregat som bara används vid elavbrott. Men tänk om den kapaciteten kunde användas aktivt för att stabilisera elnätet? Med rätt styrning och regelverk kan dessa reservkraftaggregat som stödtjänst bli en viktig del i balanshållningen.
Reservkraft – från passiv till aktiv resurs
Normalt sett står reservaggregat (diesel, gas eller batterier) i vänteläge, redo att rycka in om elen försvinner. Dessa system är ofta överdimensionerade och testkörs regelbundet. Därför finns det stor potential att använda dem som aktiv resurs – till exempel i FCR-D eller mFRR – utan att riskera sin backupfunktion.
Dessutom går många moderna UPS-system i datacenter att programmera för dubbel funktion: både som backup och stödtjänst, så länge man har noggrann styrning.
Så fungerar det i praktiken
För att ett reservkraftaggregat ska kunna användas som stödtjänst krävs:
- Snabb start (helst inom 15 sekunder)
- Säker kommunikation med aktör/TSO
- Automatiska tester och loggning
- Klara gränser för när nätstöd får aktiveras (t.ex. inte vid låg bränslenivå)
Många aggregat är redan anslutna till byggnadsautomation eller driftövervakning, vilket underlättar integrering. Med en aggregatorlösning kan flera små aktörer samverka och tillsammans uppfylla tröskelvärdena för deltagande på marknaden.
Ekonomisk potential för standby-resurser
Eftersom aggregaten ändå finns installerade är tröskeln låg. Genom att delta i FCR-D eller mFRR kan man få betalt både för tillgänglighet och aktivering. Enligt Svenska kraftnät kan kapaciteten vara värd flera hundra tusen kronor per megawatt och år, beroende på marknadsläge.
Därför kan standby-system som annars bara är en kostnad bli en intäktskälla – och samtidigt bidra till elsystemets stabilitet. För många fastighetsägare och industribolag innebär detta en ny affärsmodell.
Miljöaspekter och hybridlösningar
Många tvekar inför att köra dieseldrivna aggregat som stödtjänst. Men det är viktigt att se helheten: om reservkraften förhindrar en större frekvensstörning eller blackout är nyttan stor. Dessutom används systemen oftast bara några minuter åt gången, vilket begränsar utsläppen.
Hybridlösningar med batterier och HVO100 istället för fossil diesel är också på frammarsch. Därför kan även miljökrav mötas utan att ge avkall på säkerheten.
Slutsats: stora möjligheter – liten insats
Reservkraft finns redan installerad i hela landet. Genom att öppna upp för dess deltagande i stödtjänstmarknader kan vi frigöra värdefull kapacitet, samtidigt som vi gör elnätet mer robust. Med rätt teknik och avtal kan reservkraftaggregat som stödtjänst bli en nyckelresurs i framtidens energisystem.