I Sverige och i många andra länder är elnäten uppdelade i olika kategorier beroende på hur och var de används. För majoriteten av elnäten krävs en nätkoncession, vilket innebär att de måste ha tillstånd för att bygga och driva elledningar. Det finns dock undantag där vissa elnät inte omfattas av denna skyldighet, och dessa kallas för icke koncessionspliktiga nät (IKN). Den här artikeln förklarar vad IKN är, deras roll i energisystemet och varför de blir allt viktigare i takt med energimarknadens utveckling.
Vad innebär IKN?
IKN, eller icke koncessionspliktiga nät, är elnät som får byggas och användas utan att de behöver ansöka om och erhålla nätkoncession, alltså det tillstånd som normalt krävs för elledningar. Dessa nät används vanligtvis i specifika, väl avgränsade områden som industriella komplex, byggarbetsplatser, jordbruksfastigheter, eller på intern fastighetsnivå. Syftet med denna typ av nät är att tillåta ett enklare sätt att överföra el inom ett specifikt område där ägaren till både elnätet och de anslutna anläggningarna ofta är densamma.
IKN kan till exempel vara interna nät som förbinder olika byggnader eller anläggningar inom samma fastighet eller industriområde, där elförsörjningen sker utan att behöva tillgång till det allmänna elnätet. Det kan också vara nät som används för att överföra el mellan produktionsenheter och förbrukare inom samma område, såsom på flygplatser, hamnar eller inom större institutionella eller kommersiella fastigheter.
Juridisk grund och undantag från nätkoncession
Enligt svenska regler krävs det normalt en nätkoncession för att bygga och driva ett elnät som överför el till andra aktörer eller över större avstånd. Denna koncession fungerar som ett slags tillstånd och är avsedd att säkerställa att elnäten är säkra, tillförlitliga och att konkurrens på marknaden upprätthålls. IKN-nät är undantagna från dessa krav, vilket gör att de kan byggas och drivas utan koncession så länge de håller sig inom vissa juridiska och geografiska gränser.
Exempel på områden där IKN kan tillämpas är:
- Industrianläggningar: Nät som förbinder olika delar av en fabrik eller ett industriellt komplex, där elen inte behöver transporteras över långa avstånd.
- Flygplatser och hamnar: Interna nät som levererar el till flygplan eller fartyg medan de är dockade eller står parkerade.
- Byggarbetsplatser: Tillfälliga nätverk som används för att förse byggmaskiner och byggarbetsplatser med el under en begränsad tidsperiod.
- Institutioner och sjukhus: Stora anläggningar där flera byggnader och enheter är anslutna till ett internt nät för elförsörjning.
För att dessa nät ska vara undantagna från kravet på nätkoncession, måste de också uppfylla vissa kriterier. Exempelvis måste nätet vara avsett för internt bruk inom en organisation eller ett specifikt område och får inte sträcka sig över stora avstånd eller ansluta sig till det allmänna elnätet för överföring till externa aktörer.
Fördelar med IKN
Det finns flera fördelar med att använda IKN, särskilt för företag eller organisationer som vill ha mer kontroll över sin egen energiförsörjning och minska beroendet av externa aktörer. Några av de främsta fördelarna är:
- Flexibilitet: Eftersom IKN inte omfattas av samma regleringsnivå som koncessionspliktiga nät, ger de större frihet i hur elnätet byggs och används. Detta är särskilt värdefullt för industrier eller organisationer med specifika behov eller som vill kunna anpassa sitt elnät snabbt och enkelt.
- Effektivitet: Genom att bygga interna nät kan företag optimera sin energianvändning och förkorta avståndet mellan produktion och konsumtion av el, vilket minskar överföringsförluster och ökar effektiviteten i eldistributionen.
- Kostnadsbesparingar: IKN-anläggningar kan potentiellt minska kostnaderna för energiöverföring eftersom de slipper vissa avgifter och administrativa kostnader som är förknippade med att ansluta till det allmänna elnätet.
Tekniska utmaningar och krav
Trots sina fördelar ställs IKN-anläggningar inför specifika tekniska och operativa utmaningar, särskilt om de vill delta i energimarknader och leverera stödtjänster, såsom frekvensreglering eller effektbalansering. Dessa anläggningar måste uppfylla särskilda krav när det gäller mätning, övervakning och kommunikation för att kunna integreras med det bredare elnätet och delta i stödtjänstmarknader. Från och med 2023 måste till exempel alla IKN-anläggningar som vill delta i stödtjänstmarknader genomföra kvartsmätning. Detta innebär att mät- och rapporteringssystemen måste vara avancerade nog att hantera realtidsdata och snabbt kunna svara på förändringar i nätets status.
IKN-anläggningar står också inför utmaningar när det gäller cybersäkerhet och dataintegritet, särskilt om de är uppkopplade mot det allmänna elnätet eller deltar i större energimarknader. Att säkerställa att dessa system är tillräckligt säkra och att dataflödet är robust och pålitligt är avgörande för att undvika störningar och säkerhetsrisker.
IKN i framtidens energisystem
I och med att allt fler energisystem blir decentraliserade och det uppstår en ökad användning av distribuerad energiproduktion, som sol- och vindkraft, spelar IKN en viktig roll i framtidens energimarknad. Dessa nät erbjuder flexibilitet och kan snabbt anpassas efter behov, vilket är avgörande i ett energilandskap som är i snabb förändring. Dessutom kan de bidra till att förbättra energieffektiviteten och minska belastningen på det allmänna nätet genom att lokalisera produktionen närmare förbrukningen.
IKN kan också bidra till utvecklingen av lokala energigemenskapar och mikronät, där hushåll, företag och industrier samverkar för att generera, lagra och konsumera energi inom en begränsad geografi utan att vara beroende av större, externa nätverk. Detta bidrar till ett mer resilient och hållbart energisystem, samtidigt som det främjar innovation och nya affärsmodeller.
IKN är ett viktigt inslag i det moderna energilandskapet och erbjuder en flexibel och kostnadseffektiv lösning för företag, industrier och andra stora aktörer som vill ha större kontroll över sin energiförsörjning. Även om dessa nät är undantagna från de strikta regler som gäller för koncessionspliktiga nät, står de inför egna unika utmaningar vad gäller integration på stödtjänstmarknader och krav på avancerade mät- och övervakningssystem. I takt med att energisystemet decentraliseras och mer förnybar energi integreras, kommer IKN sannolikt att spela en ännu viktigare roll i att skapa ett hållbart och flexibelt elnät.