Vad är egentligen elektricitet? För oss är det något som “alltid bör vara tillgängligt”. Precis som vi förväntar oss att vatten ska flöda när vi öppnar kranen, förväntar vi oss att ström ska finnas när vi vill ha den. Men denna syn på energi är inte allmän. Många platser i världen brottas med ojämn elförsörjning, till skillnad från vår stabila situation i Sverige. Historiskt sett har vi varit mer uppmärksamma på energins värde.
Under 1970- och 1980-talet såg Sverige en kraftig ökning av elanvändningen. Olja, som tidigare varit en huvudsaklig energikälla, ersattes gradvis av elektricitet. Denna skiftning sammanföll med den berömda “oljekrisen” på 1970-talet, när oljepriserna sköt i höjden på grund av globala händelser. Under denna tid växte också kärnkraften globalt, inklusive i Sverige. Oskarshamn, Ringhals och Barsebäck är exempel på kärnkraftverk som började producera el under denna period. Trots debatter kring kärnkraft, blev det tydligt att elektricitet blev en självklarhet för många.
Enligt NE beskrivs elektricitet som “laddningar i rörelse”. Denna beskrivning kanske inte ger en fullständig bild, men nyckelordet här är “rörelse”. När något rör sig, som en vindturbin eller en kärnkraftsreaktor, genereras energi. Energi omger oss – från vågorna i havet till solens strålar. När du cyklar genereras energi. Fossila bränslen som olja och kol lagrar också energi. NE förklarar vidare att när elektriska laddningar rör sig i en ledare skapas en elektrisk ström. Elektricitet är i grunden ett sätt att transportera energi.
Några grundläggande termer
Vi använder ofta termer som el, ström och elektricitet i vardagligt tal. Men vad betyder de egentligen?
Volt (V): Detta mäter den elektriska spänningen. Spänningen driver elektronernas flöde, som från ett uttag till en lampa. Hemma har vi oftast 230 volt, medan ett bilbatteri har 12 volt. Namnet kommer från den italienska fysikern Alessandro Volta.
Ampere (A): Detta beskriver den elektriska strömmen, likt hur vatten flödar i ett rör. Namnet är en hyllning till den franska fysikern Andre-Marie Ampere.
Watt (W): Denna enhet mäter effekt, eller hur snabbt elektricitet flödar. Effekt kan också mätas i kilowatt (kW), där 1 kW motsvarar 1000 W. Namnet kommer från den skotska uppfinnaren James Watt.
Kilowattimme (kWh): Detta är en måttenhet för energi. För att förstå hur mycket energi en apparat använder, multiplicera dess effekt (W) med användningstiden. Till exempel, om du använder en 600W dammsugare i 30 minuter, har du förbrukat 0,30 kWh.
Större energienheter: Terawattimme (TWh) är en enhet vi ofta hör i nyheterna. För att sätta det i perspektiv: 1 TWh är lika med 1 miljard kWh.
Kilowattimme (kWh) = 1 000 Wh
Megawattimme (MWh) = 1 000 kWh
Gigawattimme (GWh) = 1 000 MWh = 1 000 000 kWh
Terawattimme (TWh) = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kWh