Sverige har länge betraktats som en framtidsmarknad för batterilagring – men 2024 markerade året då landet på allvar tog klivet in i den europeiska eliten. Enligt SolarPower Europe installerade Sverige totalt 1,2 GWh ny batterikapacitet under året, vilket för första gången placerar landet bland Europas fem största marknader (s. 38).
Det är framför allt hushållssegmentet som drivit tillväxten, mycket tack vare det statliga stödet för solcellsanläggningar där batterier ofta inkluderats i finansieringen. Men även kommersiella aktörer har börjat ta plats, särskilt inom fastighetssektorn, där batterier används för att kapa effekttoppar och balansera lokalproduktion.
Samtidigt börjar även storskaliga projekt ta fart. Enligt rapporten finns nu flera projekt över 10 MWh i drift eller under byggnation i södra Sverige. Detta är en viktig förändring, eftersom svensk elproduktion redan är till största del förnybar – vilket ställer ökade krav på flexibilitet i elnätet.
Det som gör Sveriges utveckling särskilt intressant är att det sker utan omfattande subventioner riktade specifikt till batterilagring. Till skillnad från exempelvis Italien har Sverige inte haft någon dedikerad kapacitetsmarknad för BESS, men har ändå lyckats växa tack vare stark efterfrågan, proaktiv kommunal upphandling och allt fler kommersiella pilotprojekt.
Enligt rapporten finns en potential att nå upp till 5–7 GWh installerad kapacitet till 2029, förutsatt att investeringar fortsätter och regelverket moderniseras (s. 38). För att detta ska ske behöver dock flera hinder undanröjas – inte minst de höga elnätsavgifterna och långa väntetiderna för anslutning.
Sveriges framgång hittills visar dock att marknaden är redo, tekniken finns – och med rätt incitament kan batterilagring bli en ny svensk basnäring.
Källa: SolarPower Europe (2025), European Market Outlook for Battery Storage 2025–2029, s. 38.