I en tid av snabb teknologisk förändring och ökande energibehov står Sverige inför betydande utmaningar när det gäller att modernisera sitt elsystem. En av de mest lovande lösningarna för att möta dessa utmaningar är att integrera batterilager i elnätet. Batterier kan bidra till ökad flexibilitet, stabilitet och kostnadseffektivitet. I sin Batterirapport för 2024 presenterar CheckWatts fem strategier för att främja utvecklingen av batterilager och förbättra Sveriges elnät. Dessa sammanfattas nedan:
1. Inför en självständig BSP-roll
En av de viktigaste åtgärderna för att förbättra elnätets funktion är att införa en självständig roll för balansansvarig part (BSP). Balansansvaret delas idag mellan balansansvariga parter (BRP) och leverantörer av balanstjänster (BSP). För att säkerställa ett effektivt system där varje aktör tar ansvar för sina obalanser, utan krav på avtal med en BRP-aktör, måste BSP-rollen vara oberoende och ekonomiskt ansvarig för sina egna obalanser. Detta skulle skapa en mer transparent och konkurrensutsatt marknad där batteriaktörer kan verka på lika villkor, vilket i sin tur leder till en mer effektiv användning av resurser och minskade kostnader för elkonsumenterna.
2. Säkerställ lika konkurrens för batterietableringar
En annan avgörande strategi är att säkerställa att alla aktörer har samma möjligheter att etablera och driva batterilager. Enligt ellagen får företag som äger elnät inte samtidigt äga, utveckla, förvalta eller driva energilager. För att undvika att denna lag kringgås genom att placera batteriverksamheten i ett systerbolag, måste regeringen tydliggöra och skärpa reglerna. Detta förhindrar att elnätsföretag får informationsövertag som snedvrider konkurrensen, och säkerställer att marknaden för energilager förblir rättvis och öppen för nya aktörer.
3. Ändra skyndsamt i elnätsregleringen
Nuvarande elnätsreglering främjar i stor utsträckning nätbolagens investeringar i elnätet, vilket driver upp kostnaderna för elkonsumenterna. För att främja ett effektivare utnyttjande av både existerande och nya energiresurser bör regleringen förändras. Det innebär att istället för att belöna nätbolagen för fysiska investeringar, bör incitament skapas för att optimera användningen av befintlig infrastruktur och integrera flexibla lösningar som batterilager. Detta kan minska behovet av dyra nätförstärkningar och möjliggöra snabbare anslutning av förnybara energikällor.
4. Etablera en elmarknadshubb
För att skapa en mer dynamisk och effektiv elmarknad bör regeringen ge Svenska kraftnät i uppdrag att implementera en elmarknadshubb. En elmarknadshubb är ett centralt IT-system för informationsutbyte på elmarknaden, vilket redan finns i länder som Danmark, Finland och Norge. Genom att införa en sådan hubb i Sverige, kan alla leverantörer av flexibilitet få samma förutsättningar att få tillgång till relevanta data, såsom elhandelsavtal och tariffstrukturer. Detta skulle underlätta optimeringen av batteridriften och främja en mer konkurrenskraftig och transparent marknad.
5. Inför standardiserade villkorade avtal och nättariffer
Slutligen är det viktigt att införa tydliga regelverk och standardiserade avtalsformer för både villkorade avtal och nättariffer. Energimarknadsinspektionen bör utveckla förslag för att främja ökad flexibilitet och säkerställa likvärdiga förhållanden i hela landet. Genom att standardisera villkorade avtal kan batterier användas som backup i ansträngda situationer och bidra till att hantera lokala flaskhalsar i elnätet. Detta skapar förutsättningar för en mer stabil och kostnadseffektiv elförsörjning.
Sammanfattning
Genom att införa dessa fem strategier kan Sverige skapa ett mer robust, flexibelt och kostnadseffektivt elsystem. Integrationen av batterilager spelar en central roll i denna omställning, och med rätt reglering och marknadsförutsättningar kan batterier bidra till att möta framtidens energibehov på ett hållbart sätt. Det är en nödvändig utveckling för att säkerställa att Sverige fortsätter vara en ledande nation inom förnybar energi och innovativa energilösningar.