Batterilagring har på kort tid gått från att vara en teknisk nisch till att bli en avgörande komponent för Europas energiomställning. Trots detta saknas batterilagring fortfarande som en tydlig och obligatorisk del i många nationella klimat- och energiplaner. Enligt SolarPower Europes rapport European Market Outlook for Battery Storage 2025–2029 är detta ett allvarligt strukturellt problem som riskerar att underminera EU:s klimatmål och försena energiomställningen (s. 17).
För att EU ska kunna uppnå ett energisystem baserat på 100 % förnybart krävs stora mängder flexibel kapacitet. Denna flexibilitet är nödvändig för att balansera variationer i sol- och vindkraft, särskilt i ett elnät som alltmer präglas av decentraliserad och väderberoende produktion. SolarPower Europes analys visar att EU behöver cirka 780 GWh i installerad batterikapacitet redan till 2030 för att säkra tillräcklig systemflexibilitet – men att unionen endast är på väg att nå 336 GWh till 2029 i det nuvarande basscenariot (s. 12).
Denna kapacitetsbrist är inte en teknisk utmaning, utan snarare en politisk. Flera medlemsländer har fortfarande inte inkluderat batterilagring i sina nationella energi- och klimatplaner (NECP), trots att EU-kommissionen har efterlyst det. Därför uppmanar SolarPower Europe medlemsländerna att snarast inkludera konkreta mål och åtgärder för batterilagring i sina uppdaterade planer inför 2025 (s. 17–18).
Ett annat problem är att batterilagring ofta inte erkänns som en separat och egen systemresurs. I vissa länder betraktas batterier fortfarande som konsumenter (last), medan andra länder ser dem som produktionsanläggningar – trots att batterier fungerar som både och. Detta skapar osäkerhet i tillståndsprocesser, elnätsavgifter och skatteregler, vilket i sin tur hämmar investeringarna.
För att ändra detta föreslår SolarPower Europe ett antal reformer. För det första bör alla NECP:er innehålla kvantitativa mål för batterilagring, i likhet med hur mål för sol- och vindkraft anges. För det andra måste batterier ges icke-diskriminerande tillgång till alla elmarknader: energimarknad, balansmarknad, kapacitetsmarknad och stödtjänstmarknader (s. 14–17). Dessutom föreslås ett EU-gemensamt initiativ – en “Energy Storage Action Plan” – som kan bidra till harmonisering och samordning.
Att inkludera batterilagring i klimatplaner är inte bara en teknisk fråga. Det är också ett sätt att minska Europas beroende av fossila bränslen, sänka elpriserna och förbättra motståndskraften i elnäten. Dessutom kan det skapa nya jobb inom installation, drift och tillverkning – särskilt om EU samtidigt främjar inhemsk produktion av batteriteknik.
Sammanfattningsvis: Batterier är inte längre ett komplement – de är en förutsättning. Om EU:s medlemsländer inte förankrar detta i sina klimatstrategier, riskerar vi att bygga ett energisystem som är förnybart, men inte funktionellt.
Källa: SolarPower Europe (2025), European Market Outlook for Battery Storage 2025–2029, s. 12, 14–18.