aFRR – länken mellan automatisk reglering och manuell balans

Den automatiska frekvensåterställningsreserven, aFRR, utgör mellansteget mellan de snabbaste stödtjänsterna (FCR-N och FCR-D) och den manuella reserven (mFRR). Tjänsten har blivit en central del i Svenska kraftnäts arbete med att hålla frekvensen stabil i ett allt mer varierande elsystem. aFRR styrs automatiskt, men dess aktivering sker utifrån centrala signaler från Svenska kraftnät.

Funktion i kraftsystemet

aFRR används när frekvensavvikelser varar längre än några sekunder men ännu inte kräver manuell aktivering. Tjänsten återför frekvensen till 50 Hz genom automatiska styrsignaler till resurser som lämnat bud på marknaden.

När Svenska kraftnät ser att systemet avviker från balans skickas signaler via SCADA-system till anslutna resurser. Regleringen sker gradvis över minuter och används ofta för att korrigera trender i systemet, inte bara snabba störningar.

Skillnaden mot FCR och mFRR

Till skillnad från FCR, som aktiveras direkt av frekvensen själv, styrs aFRR centralt. Den är alltså inte händelsestyrd utan behovsstyrd. Jämfört med mFRR sker aktiveringen automatiskt, utan att operatören manuellt beordrar resurserna.

FCR stabiliserar systemet omedelbart, aFRR återför det till balans, och mFRR används när större obalanser kvarstår eller kräver längre korrigering.

Tekniska krav och responstid

Resurser som deltar i aFRR måste kunna justera effekten inom 30 sekunder efter signal och följa styrprofilen exakt. Responsen mäts kontinuerligt, och avvikelser loggas för verifiering.
Svenska kraftnät kräver hög precision i styrningen eftersom tjänsten reglerar både upp- och nedåtgående effekt kontinuerligt. Vanliga resurser är vattenkraft, batterilager och större industrianläggningar med styrbar last.

För att delta krävs också kommunikation med Svenska kraftnäts AGC-system (Automatic Generation Control). Varje resurs skickar mätdata om effekt och status i realtid, vilket möjliggör automatisk återkoppling.

Budgivning och ersättning

Marknaden för aFRR är uppdelad i två delar: kapacitetsbud och energibud. Kapacitetsbuden avser tillgänglig reglerkapacitet under specifika timmar, medan energibuden gäller den faktiska energi som levereras när Svenska kraftnät aktiverar tjänsten.

Priserna sätts dagligen, och kapacitetsersättningen varierar beroende på systemets behov. Under timmar med hög förbrukning är prisnivåerna ofta flera gånger högre än under låg belastning.

Eftersom aFRR aktiveras ofta jämfört med FCR är den ekonomiskt intressant för resurser med låg marginalkostnad och snabb reglerförmåga.

Aggregatorernas roll

Aggregatorer gör det möjligt för flera små resurser att delta genom gemensam styrning. Batterier, värmepumpar och elfordon kan tillsammans bilda en virtuell resurs som svarar mot aFRR-signalen. Aggregatorn ansvarar för mätning, signalbehandling och uppföljning gentemot Svenska kraftnät.
Denna modell ökar systemets flexibilitet och öppnar marknaden för aktörer som tidigare saknade tillräcklig effekt för direkt deltagande.

Operativ användning

I praktiken används aFRR flera gånger per dygn. Svenska kraftnät aktiverar tjänsten när frekvensen hållit sig utanför 50 Hz i mer än 30 sekunder, eller när prognoser visar bestående obalans.
aFRR fungerar även som buffert mellan de snabbare FCR-reserverna och den långsammare mFRR. När aFRR aktiveras minskar behovet av att manuellt beordra mFRR, vilket gör systemet mer stabilt och effektivt.

Mätning och verifiering

Efter varje aktivering jämför Svenska kraftnät levererad effekt mot beställd styrprofil. Resurser som avviker för mycket riskerar avdrag på ersättningen.
Precisionen i aFRR gör den till ett verktyg för finjustering av frekvensen snarare än nödstabilisering. Därför är kraven på datarapportering och tidsstämpling ännu strängare än för mFRR.

Samverkan med europeiska marknader

Genom EU-initiativet PICASSO (Platform for the International Coordination of Automated Frequency Restoration and Stable System Operation) integreras aFRR-marknaderna i Europa. Svenska kraftnät deltar aktivt i projektet, vilket innebär att svenska resurser på sikt kommer kunna aktiveras av behov i andra länder och vice versa.
Detta kräver standardiserade protokoll, harmoniserad budstruktur och gemensam tidsupplösning. För svenska aktörer innebär det större marknad men också högre konkurrens.

Framtid och marknadstrender

Behovet av aFRR ökar snabbt i takt med att andelen sol- och vindkraft växer. Dessa produktionsslag saknar naturlig tröghet, vilket leder till fler långsamma frekvensförskjutningar. Samtidigt ökar mängden resurser med snabb digital styrning – särskilt batterier – vilket gör att utbudet på aFRR-marknaden växer.
Svenska kraftnät förbereder en övergång till 5-minuters marknadsintervall, vilket innebär tätare bud och bättre precision i balansregleringen.

Ekonomisk betydelse

aFRR utgör ofta den mest lönsamma stödtjänsten för resurser som kan leverera snabb och exakt reglering över längre perioder. Den kombinerar hög aktiveringsfrekvens med stabil prissättning. För aggregatorer är detta ofta den första marknad de etablerar sig på, eftersom den kräver avancerad styrning men ger återkommande intäkter.

aFRR är den centrala länken mellan automatisk stabilisering och manuell balansåterställning. Den ger Svenska kraftnät möjlighet att finjustera frekvensen med hög precision och utgör samtidigt en växande marknad för digitalt styrda resurser. När den europeiska integrationen är fullt genomförd kommer aFRR sannolikt bli den mest dynamiska stödtjänsten – där teknik, snabbhet och datakvalitet avgör