Elbilar blir allt vanligare, och i takt med ökningen installeras tusentals nya laddpunkter varje månad. Men elbilsladdare är inte bara en belastning för elnätet – de kan också bli en värdefull stödtjänst. Genom smart styrning och rätt teknik kan elbilsladdare som stödtjänst bidra till frekvensreglering, spänningsstöd och minskad nätbelastning.
Vad krävs för att använda laddare som stödtjänst?
För att en elbilsladdare ska kunna agera stödtjänst krävs först och främst att den är uppkopplad och styrbar. Det innebär att laddaren måste kunna kommunicera med ett centralt styrsystem, vanligtvis via OCPP-protokoll (Open Charge Point Protocol).
Dessutom krävs tillgång till realtidsdata om elnätets behov. Laddningen måste kunna ökas, pausas eller minskas inom sekunder – utan att det påverkar användarens körmönster negativt. Därför är det avgörande att styrningen är intelligent och anpassad efter bilens behov och användarens schema.
Så fungerar flexibiliteten i praktiken
Ett konkret exempel är när frekvensen i elnätet tillfälligt sjunker. Då kan laddstationer som ingår i en aggregerad portfölj avbryta laddningen i några minuter för att hjälpa till att återställa balansen. På motsvarande sätt kan laddningen snabbas upp vid frekvensöverskott.
Det är också möjligt att utnyttja effekttoppar lokalt. Om flera bilar laddas samtidigt i ett område där nätet är svagt, kan styrsystemet automatiskt sekvensstyra laddningen för att undvika överbelastning. Dessutom kan elbilar i framtiden leverera el tillbaka till nätet – så kallad V2G (Vehicle-to-Grid) – vilket ytterligare förstärker nyttan.
Ekonomiska incitament och marknadspotential
Både nätägare och laddoperatörer vinner på att använda elbilsladdare som stödtjänst. Operatörer kan tjäna pengar på att delta i stödtjänstmarknader som FCR eller mFRR, medan nätägare får en mer stabil drift.
Även fastighetsägare kan dra nytta av upplägget. Genom att installera laddinfrastruktur som är stödtjänstredo kan de få intäkter och samtidigt erbjuda ett mervärde till sina hyresgäster. I vissa fall kan detta också minska anslutningsavgifter eller nätförstärkningskostnader.
I Europa har flera pilotprojekt visat att även enskilda laddare, när de samordnas via en aggregator, kan leverera meningsfull flexibilitet. Den svenska marknaden är fortfarande i ett tidigt skede, men intresset ökar snabbt.
Teknik, standarder och säkerhet
För att tekniken ska fungera på bred front krävs standardisering. Protokoll som OCPP 2.0.1, ISO 15118 (för V2G) och IEC 61850 (för elnätintegration) möjliggör säker kommunikation mellan laddare, fordon och nät.
Men med ökade krav på uppkoppling följer också behov av cybersäkerhet. Det är avgörande att alla led i kedjan – från bilen till molntjänsten – skyddas mot intrång och manipulering. Här spelar både operatörer och tillsynsmyndigheter en viktig roll.
Dessutom krävs att användarens upplevelse förblir smidig. Om stödtjänstfunktionerna märkbart försämrar laddtiden eller flexibiliteten för bilägaren riskerar modellen att tappa stöd. Därför är balansgången mellan nätets behov och användarens förväntningar central.
Framtiden för laddare som nätresurs
Antalet elbilar i Sverige förväntas öka till över 2 miljoner till 2030. Detta innebär inte bara en enorm ökning i elförbrukning, utan också en växande potential för flexibilitet. Med rätt styrning och affärsmodeller kan elbilsladdare bli en av de största resurserna för stödtjänster i det framtida elnätet.
Stora aktörer som E.ON, Vattenfall och flera internationella plattformar har redan börjat utveckla lösningar som kopplar samman tusentals laddpunkter i virtuella kraftverk. Dessa system kan på sikt hantera både efterfrågeflexibilitet, spänningsreglering och frekvensstöd – i realtid.